Skolutveckling
Enstaka föreläsningar eller längre kurser utformas i samråd och
enligt önskemål:
|
Inriktningar för skolpersonal:
|
För skolledare och arbetslagsledare:
|
|
För föräldrar:
|
För elever:
|
Föreläsning om den konkreta innebörden av den nya lagen om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Enligt
lagen är ett aktivt förebyggande arbete obligatoriskt. All skolpersonal
måste engageras. Lagen betonar skolans fostrande uppdrag och talar om
relevanta reaktioner från personalen. Vad innebär det rent
konkret? Hur omsätter vi det i praktiken?
I föreläsningen ges förslag på hur vi kan ta itu med intoleranta
attityder, kontrollbeteenden och trakasserier samt hur vi enkelt och
tydligt kan motivera och skapa förtroende hos barnen och ungdomarna för
vår fostran.
Ur innehållet:
- Vilka attityder bereder väg för mobbning? Vilka förhållningssätt hos
oss vuxna påverkar elevernas beteende? Kan vi känna igen eleverna i oss
själva?
- Yrkesauktoriteten - vilken betydelse har den för värdegrundsarbetet?
Hur kan vi skapa förtroende för våra krav på tolerans och respekt? Hur
vill elever bli fostrade?
- Enligt likabehandlingslagen är det den drabbade eleven som avgör vad
som är kränkande. Elever som tillrättavisas kan ibland anse sig bli
kränkta och hota skolpersonalen med anmälan. Hur tydliggör vi skillnaden
mellan fostran och kränkning av en elev? Konflikt, trakasseri, mobbning
- vad är vad?
- Hur upptäcker vi kränkningar som sker i det fördolda? Hur bemöter vi
kroppsspråkets subtila kränkningar? Hur stoppar vi provocerande
kränkningar i klassrummet?
- Relevanta reaktioner mot trakasserier - vad innebär det? Hur
kan vi skapa respekt för vårt ingripande? Hur talar vi med elever om
kränkningar?
- Vilka konsekvenser får det för människor att bevittna eller drabbas av
kränkningar i sin dagliga miljö? Vad vinner den som kränker? Mobbaren -
vem är det? Hur kan vi samarbeta med elevernas föräldrar?
- Vad skall finnas med i en likabehandlingsplan? Hur kan planen bli ett
levande redskap som tillämpas i det praktiska arbetet? Vad kan personalen
göra för att arbeta mot samma mål?
- Hur bemöter vi den som har blivit mobbad? Upprättelsen - vad innebär
den?
Föreläsningen vänder sig till alla personalkategorier i grundskolan,
förskolan och gymnasiet. Den kan utformas som en halvdagsföreläsning, som
en hel kursdag med uppgifter för gruppdiskussioner eller som en del i en
längre och mera omfattande utbildning av personalen. Fördjupnings- och
arbetsmaterial finns till kursen samt pedagogiskt material för att
arbeta vidare med eleverna.
Föreläsningen kan även vända sig speciellt till lärare i svenska som
andraspråk och inriktas mot den speciella problematik som kan gälla i
undervisningen för unga och vuxna studerande med främmande modersmål.
Syftet med föreläsningen är att uppmuntra och inspirera de vuxna till att
vara de tydliga ledare som barn och ungdomar behöver. För att kunna agera
rätt behöver vi veta hur eleverna betraktar mobbningen, hur de upplever
den, varför den uppkommer, vad som kännetecknar mobbaren och vad eleverna
vill att läraren skall göra. Mobbningen är omgiven av vissa myter som
rättfärdigar den och gör oss osäkra på hur vi skall handla. Föreläsningen
gör upp med dessa föreställningar och visar på vad som är viktigt i de
dagliga kontakterna med eleverna. Ur innehållet:
- Det dagliga förebyggande arbetet med eleverna
- De osynliga kränkningarna - hur kommer vi åt dem?
- Att skilja på mobbning och konflikter
- Mobbaren - vem kan det vara?
- Vad en mobbare och en grupp vinner på att ha ett hatobjekt
- Attityden som möjliggör mobbning
- Att öka sin medvetenhet om kränkande beteenden i allmänhet
- Följder av mobbningen för den utsatte, för åskådarna och för mobbaren
- Tecknen på mobbning
- Att engagera föräldrarna i det förebyggande arbetet
- Att konkretisera på den egna skolan
Föreläsningen ges som hel- eller halvdagskurs och kan byggas ut med
uppföljning, arbets- och fördjupningsmaterial samt handledning
(coachning). Kan även kombineras med en föreläsning för föräldrar
samt med utarbetande av en effektiv likabehandlingsplan.
Föreläsning i dialogform med gruppuppgifter som tar sin utgångspunkt i
autentiska fall hämtade från skolan som de vuxnas arbetsplats. Syftet
med föreläsningen är att öka deltagarnas beredskap för att på ett
konstruktivt sätt kunna förändra sådan kommunikation mellan vuxna som
riskerar att hindra det förebyggande arbetet mot kränkningar mellan
eleverna.
- Elever klagar över att vuxna inte märker och inte stoppar
kränkningar. Beror det på eleverna eller oss vuxna? Hur lyssnar vi och
hur talar vi? Hur kan vi leva upp till intentionerna i
Likabehandlingslagen?
- Vilken koppling kan finnas mellan skolan som vuxenarbetsplats och
skolan som elevarbetsplats? Hur skapas en trivsam arbetsmiljö? Vilket
ansvar har en enskild för andras trivsel?
- Vilka är indikationerna på intoleranta hållningar hos vuxna? Hur
påverkas vi av kritiska och ironiska sätt att tala? När blir ett skämt
sårande?
- Hur kan vi påverka kränkande attityder hos vuxna? Hur skapar vi
förtroende och undviker att såra?
- Hur kan vi samtala med elever om trivseln? Vilka frågor kan vi
ställa? Vilka förväntningar kan våra frågor skapa? Vilka krav kan vi
ställa på elever, på föräldrar och på oss själva?
- Hur tar vi ansvar för information om kränkningar som vi får? Hur kan
vi inspirera elever att ta ett större ansvar för sig själv och varandra?
Hur blir vi elevernas föredömen?
- Hur kan vi skapa förtroende för fostran? Hur kan vi tala klarspråk
med elever utan att själva riskera att kränka? Hur kan vi motivera vårt
ingripande?
Föreläsningen kan vända sig till hela personalen eller inriktas mot
arbetslagsledare, antimobbningsgrupp, friskvårdsombud,
skolhälsovårdspersonal med flera.
Likabehandlingslagen förutsätter att personalen har kunskaper nog för
att ta ansvar för att eleverna inte blir utsatta för kränkande
behandling i skolan. Elever som blir kränkta kan anmäla detta till
Skolverket och ha rätt till skadestånd.
En del av anmälningarna till Skolverket gäller lärare som har kränkt
elever. Vad kan ligga bakom dessa anmälningar?
En dialogföreläsning med cases om hur respekt kommuniceras mellan
personalen och eleverna i grundskolan och gymnasiet. Ur innehållet:
- Vad innebär det att kränka? Hur vet vi om vi kränker eller inte?
- Det förebyggande arbetet mot kränkningar handlar om ledarskap och
fostran. Men kan vi fostra? Hur vill elever bli fostrade? Vilken typ av
fostran kan en lärare förmedla?
- Om en elev klagar över att en annan lärare kränker, vad gör vi?
- Man kan inte älska alla elever brukar det heta. Vad menas
med kärlek till dem man leder? Hur tolkar elever lärares kommunikation?
- Hur visar vi omsorg om eleven? Vilka uttryckssätt kan uppfattas som
kränkande av eleverna?
- Vilket samband kan finnas mellan skolan som lärarnas arbetsplats
och som elevernas? Hur skapas en arbetsmiljö som präglas av tolerans och
hänsyn? Vilket ansvar har en enskild för andras trivsel?
- Vilka är indikationerna på intoleranta hållningar hos vuxna? Hur
påverkas vi av ironi och andra hårda attityder?
- Hur kan vi påverka kränkande beteenden hos vuxna? Hur skapar vi
förtroende och undviker att såra?
Föreläsningen vänder sig främst till pedagoger och skolledare.
En god skolmiljö kännetecknas av engagerade och tydliga vuxna som
samverkar runt eleverna. Syftet med kursen är att skapa ett forum för
samarbete mellan skolans olika personalkategorier för det förebyggande
arbetet mot kränkande behandling. Ur innehållet:
- Vilka är fördelarna med ett yrkesövergripande samarbete? För oss?
För skolan? För eleverna?
- Vilken målsättning har forumet? Vilka frågor kan behandlas och
inte?
- Vilka uppgifter har deltagarna i ett yrkesövergripande forum?
- Vad innebär professionaliteten? Hur skapas och hur upprätthålls
den?
- Hur löser forumet samarbetsproblem av olika slag som kan tänkas
uppkomma?
Kursen genomförs med aktiva deltagare, vilket innebär varvning av
föreläsning, gruppdiskussioner, studium, analys och parövningar.
Föreläsningen tar sin utgångspunkt i likabehandlingslagens krav på
förebyggande arbete och diskuterar vad fostran innebär för personalen
i skolan.
- Vad menas med fostran i de olika skolformerna - förskolan,
grundskolan och gymnasiet?
- Vilken kompetens behöver personalen för att kunna förmedla fostran?
- Hur får vi eleverna att ta emot vår fostran? Hur kan vi nå förbi
elevers arrogans utan att såra?
- En fjärdedel av anmälningarna till Skolverket gäller kränkningar
från vuxna. Vilka konsekvenser får detta faktum för vår fostran? Vad är
det som får elever att känna sig kränkta?
- Hur kan vi påverka problematiska attityder hos vuxna? Hur skapar vi
förtroende när vi vill hjälpa? Hur uttrycker vi oss för att inte såra?
Föreläsningen riktar sig till alla personalkategorier. Dess syfte är att
öka deltagarnas beredskap för att på ett konstruktivt sätt kunna
förbättra kommunikationen och lägga grunden för ett framgångsrikt arbete
mot kränkningar mellan eleverna.
Föreläsningen tar upp de svårigheter vi ställs inför när vi tala med
elever, kollegor, föräldrar, chefer och andra om frågor som kan vara
känsliga. Hur gör vi för att undvika att en konflikt uppstår?
Föreläsningen sker i dialogform med korta diskussionspass och konkreta
övningar i par. Uppgifterna utformas på olika sätt beroende på syfte och
målgrupp.
Att vara ledare för unga människor innebär speciella utmaningar. Syftet
med kursen är att stärka de vuxna i skolan i deras roll som elevernas
ledare. Föreläsningen belyser de svårigheter som olika
personalkategorier i skolan kan uppleva i sitt förhållande till eleverna
och lyfter fram vuxenauktoritetens betydelse för en trygg och god
skolmiljö. Rikligt med exempel på vad elever säger att de önskar sig av
de vuxna som leder dem i skolan.
Vardagen med eleverna är full av gyllene tillfällen som kan tas till
vara för att lära eleverna vad respekt mellan människor innebär i den
dagliga samvaron. Kursen är interaktiv med deltagarna som medskapare,
var och en utifrån sitt elevperspektiv.
Få dokument är så viktiga för att en skola skall lyckas få sina elever
att trivas som likabehandlingsplanen. Den kan göras till ett redskap som
hela personalen känner sig omfattad av och använder i sitt arbete.
Handlingsplanen kan bli ett levande dokument som får avgörande betydelse
för vilken skola föräldrarna väljer att skicka sina barn till.
För att undvika nya kränkningar är det vissa saker som är viktiga att
tänka på när en etablerad mobbningssituation skall stoppas. Föreläsningen
baseras på intervjuer med mobbade barn och deras föräldrar.
Kränkningar kan beröra oss djupt, oavsett vilken roll vi själva har haft i
en viss situation och vi har olika sätt att hantera känslor av skam och
skuld över vad som har skett. Svåra frågor dyker upp: Är det möjligt att
klara sig ur en mobbningssituation med hedern i behåll? Hur återskapar man
ett förlorat människovärde? Måste den mobbade flytta? Måste parterna
undvika varandra för all framtid? Vilka krav kan ställas på den som bara
har varit åskådare? Kan jag göra något för att ställa till rätta igen?
Föreläsningen behandlar frågor om medkänsla, mellanmänskligt ansvar och
självrespekt ur flera perspektiv och baseras på djupintervjuer med
ungdomar och vuxna.
Utvärdering har blivit en viktig återkommande del av arbetet i klassrum
och på arbetsplatser. Men vad är det man ska utvärdera? Vilket är syftet
med utvärderingen? Hur vet man om man får svar på det man vill veta? Hur
undviker man att människor känner sig kränkta efter en utvärdering?
Vilka fällor kan man falla i?
Föreläsning eller interaktiv kurs där deltagarna kan bidra med och få
respons på sina egna utvärderingar.
Kursen ger skolledare användbara redskap för att stödja en effektivare
lärarledning av elevernas utveckling och lärande samt att förhindra
kränkningar både från elever och vuxna.
Ur innehållet:
- Vilken koppling finns mellan lärarnas ledarskap, värdegrunden och
skolans framgång?
- Hur påverkas eleverna av personalens sätt att kommunicera och vilken
betydelse har det enskilda samtalet för ett bra resultat?
- En tredjedel av alla anmälningar om kränkning till skolverket gäller
kränkningar från lärare mot elever. Vad kan rektor göra att förhindra
kränkningar från personlen?
- Hur kan man skapa förtroende för skolans fostran hos eleverna, lärarna
och föräldrarna?
- De informella ledarnas makt - vilken betydelse kan den för
värdegrunden? Hur kan skolan förebygga skadegörelse, bråk och
trakasserier?
Kursen vänder sig till skolledare och ges även som
öppen föreläsning.
Föreläsning för skolledare om den konkreta innebörden av den nya lagen om
förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever. Enligt lagen är ett aktivt förebyggande arbete obligatoriskt. Att
passivt godta lagen är inte tillräckligt. All skolpersonal måste
engageras. Vad innebär det för skolledarens insatser och ansvar?
Lagen betonar skolans fostrande uppdrag och talar om relevanta
reaktioner från personalen. Vad innebär det rent konkret? Hur omsätter
vi det i praktiken? På vilket sätt kan skolledaren hjälpa personalen att
ta detta ansvar? Vad innebär lagens krav på samarbete med föräldrarna?
Ur innehållet:
- Vilka attityder bereder väg för mobbning? Vilka förhållningssätt hos
oss vuxna påverkar elevernas beteende? Vad kan skolledaren göra för att
förbättra?
- Finns det likheter mellan barns kränkande tendenser och vuxnas? Vad
kan skolledaren göra när vuxna kränker?
- Enligt likabehandlingslagen är det den drabbade eleven som avgör
vad som är kränkande. Elever som tillrättavisas av skolpersonalen kan
ibland anse sig bli kränkta och hota med anmälan. Hur tydliggör vi
skillnaden mellan fostran och kränkning av en elev? Konflikt -
trakasseri - mobbning - vad är vad?
- Yrkesauktoriteten - vilken betydelse har den för värdegrundsarbetet?
Hur kan vi skapa förtroende för våra krav på tolerans och respekt?
- Vad behöver finnas med i en likabehandlingsplan? Hur kan planen bli
ett redskap som hjälper och tillämpas i det praktiska arbetet? Vad kan
skolledaren göra för att få personalen att samarbeta för elevernas och de
vuxnas trivsel?
- Hur bemöter skolan den som har blivit mobbad? Upprättelse - vad
innebär det?
- Hur kan vi påverka osynliga maktstrukturer? Hur upptäcker vi
kränkningar som sker i det fördolda?
- Relevanta reaktioner mot trakasserier - vad är det? Vad är
viktigt i samarbetet med elevernas föräldrar?
- Vilka konsekvenser får det för barn och vuxna att bevittna eller
drabbas av kränkningar i sin dagliga miljö? Vad vinner den som kränker?
Mobbaren - vem är det?
Föreläsningen vänder sig till alla ledare i förskolan, grundskolan och
gymnasiet samt till chefer i utbildningsförvaltningen. Den kan utformas
som en halvdagsföreläsning, som en hel kursdag med gruppuppgifter eller
som en del i en längre och mera omfattande utbildning av personalen.
Likabehandlingslagen förutsätter att personalen har kunskaper nog för
att ta ansvar för att eleverna inte blir utsatta för kränkande
behandling i skolan. Elever som blir kränkta kan anmäla detta till
Skolverket och ha rätt till skadestånd.
En del av anmälningarna till Skolverket gäller lärare som har kränkt
elever. Vad kan ligga bakom dessa anmälningar?
En dialogföreläsning med cases om kränkande kommunikation från vuxna.
Föreläsningen vänder sig till ledare i grundskolan och gymnasiet. Ur
innehållet:
- Det förebyggande arbetet handlar om personalens förmåga att leda
och fostra eleverna. Vilken typ av fostran kan en lärare förmedla? Hur
vill elever bli fostrade?
- Varför kränker vuxna? Vilken form tar sig vuxnas kränkningar?
- När personal kränker, vad kan rektor göra? Hur kan rektor skapa
förtroende för sitt ingripande?
- Man kan inte älska alla elever brukar det heta. Lärare som
ogillar elever - märks det? Hur tolkar elever lärares kommunikation?
- Hur visar vi omsorg om eleven? Kan omsorg bli kränkande?
- Vilket samband kan finnas mellan skolan som lärarnas arbetsplats
och som elevernas? Hur skapas en arbetsmiljö som präglas av tolerans och
hänsyn? Vilket ansvar har en enskild för andras trivsel?
- Vilka är indikationerna på intolerans hos vuxna? Hur påverkas vi av
ironi och andra hårda attityder?
- Hur kan skolledaren förebygga kränkningar från personalen?
På många arbetsplatser är det svårt att samla personalen kring ett
gemensamt mål. Ibland kan orsaken vara outtalade krav på lojalitet med
informella ledare. En informell ledare kan ha större makt än en formell
och använder andra - dolda och ibland omedvetna - strategier för att driva
sin linje. Föreläsningen vänder sig till ledare som vill få tips om hur
man återfår sitt inflytande när informella ledare har tagit över.
En god skolmiljö kännetecknas av engagerade och tydliga vuxna som
samverkar runt eleverna. Skolledaren har en viktig roll som samlande och
enande kraft och kan, genom sitt sätt att leda, inspirera personalen
till krafttag mot nedbrytande tendenser bland eleverna. Syftet med
kursen är att skapa ett forum för samarbete mellan skolans olika
personalkategorier för det förebyggande arbetet mot kränkande
behandling. Ur innehållet:
- Vilka är fördelarna med ett yrkesövergripande samarbete? För oss?
För skolan? För eleverna?
- Vilken målsättning har forumet? Vilka frågor kan behandlas och
inte?
- Vilka uppgifter har deltagarna i ett yrkesövergripande forum?
- Vad innebär professionaliteten? Hur skapas och hur upprätthålls
den?
- Hur löser forumet samarbetsproblem av olika slag som kan tänkas
uppkomma?
Kursen genomförs med aktiva deltagare, vilket innebär varvning av
föreläsning, gruppdiskussioner, studium, analys och parövningar.
Kurs för arbetslagsledare om den svåra uppgiften att leda utan att
vara chef. Arbetslagsledarens möjligheter att utöva sitt uppdrag kan
ibland urholkas av kollegor som inte samarbetar. Ur innehållet:
- Utifrån vilka mål kan kraven på samarbete förstås och motiveras?
Hur tydliggör vi meningen med samarbete?
- Hur betraktas arbetslagsledarens uppdrag av kollegorna på skolan?
- På vilka olika sätt signalerar vuxna en ifrågasättande inställning?
Vilken roll spelar informella ledare?
- Hur påverkas gruppens arbete av bristande följsamhet hos enskilda
individer? Hur påverkas eleverna?
- Vilka är indikationerna på intoleranta hållningar hos vuxna? Hur
påverkas en arbetsplats av kritiska och ironiska sätt att tala? Kan
lustiga skämt bli ett problem?
- Vilken relation kan finnas mellan skolan som vuxenarbetsplats och
skolan som elevarbetsplats? Hur skapas en trivsam arbetsmiljö? Vilket
ansvar har en enskild arbetstagare för andras trivsel?
- Hur kan vi påverka problematiska attityder hos vuxna? Hur skapar vi
förtroende för vårt ledarskap? Hur uttrycker vi oss för att inte såra?
Syftet med kursen är att öka deltagarnas beredskap för att på ett
konstruktivt sätt kunna påverka attityder hos de vuxna som riskerar att
utgöra ett hinder i det gemensamma arbetet. Kursen utformas interaktivt,
vilket betyder att föreläsning varvas med gruppdiskussioner utifrån
cases hämtade från skolan som de vuxnas arbetsplats.
I skolans värdegrundsarbete kan skolledaren spela en betydelsefull roll. I
föreläsningen diskuteras bl.a. hur respekt och respektlöshet kan gestaltas
av och mellan de vuxna i skolan och hur detta påverkar eleverna. Syftet
med kursen är att diskutera hur värderingar synliggörs och vad skolledaren
kan göra för att förbättra möjligheterna att realisera en gemensam
värdegrund.
Få dokument är så viktiga för att en skola skall lyckas få sina elever att
trivas som likabehandlingsplanen mot mobbning. Den kan göras till ett
redskap som hela personalen känner sig omfattad av och använder i sitt
arbete. Handlingsplanen kan bli ett levande dokument som med stolthet
delas ut på föräldramöten och som får avgörande betydelse för vilken skola
föräldrarna väljer att skicka sina barn till.
Ett viktigt redskap för att skapa trivsel på arbetsplatsen är
medarbetarsamtalet. Det kan utvecklas till ett samtal där arbetsplatsens
och den enskildes kommunikation synliggörs och det gemensamma ansvaret
för de anställdas välbefinnande sätts i fokus. Därigenom kan en viktig
utvecklingsprocess med förbättrat arbetsklimat som mål komma igång. Ur
innehållet:
- På vilket sätt kan medarbetarsamtalet användas i det förebyggande
arbetet mot kränkande behandling?
- Hur skapa förtroende hos personalen för medarbetarsamtalet?
- Vilka frågor kan behandlas i medarbetarsamtalet?
- Vilka budskap sänder medarbetarsamtalet?
Det finns några grundläggande villkor för trivsel på en arbetsplats.
Trivsel eller otrivsel kan vara direkta följder av hur människosyn,
tolerans och värderingar uttrycks genom öppna eller underförstådda
budskap. Dessa är ofta omedvetna och det kan därför löna sig väl att
arbeta med kommunikationen på arbetsplatsen.
Kursen kan ges olika inriktningar alltefter önskemål:
Föreläsning för föräldrar som undrar vad de kan göra för att bidra till
skolans arbete mot mobbning. I föreläsningen kan t.ex. diskuteras
följande frågor:
Hur kan jag som förälder hjälpa till att förebygga mobbning?
Mitt barn mobbar - vad gör jag?
Mitt barn blir mobbat - vad gör jag?
Vilket ansvar har man som förälder när man får kännedom om mobbning bland ens barns kamrater?
Vad gör jag som förälder om skolan inte vill att jag ska lägga mig i?
Andra föräldrar tycker inte som jag, utan säger att barnen bara skojar med varandra. Vem har rätt?
I föreläsningen ges exempel på vad elever och föräldrar berättar om sina
erfarenheter av mobbning och vilka råd de har att ge oss.
Kursen kan byggas ut med diskussions- och fördjupningsuppgifter och även
utformas som studiecirkel på kvällstid för föräldrar.
Det är inte säkert att ett barn som behandlas respektlöst bland kamrater
ber vuxna om hjälp. Särskilt äldre barn skyddar sig själv och kamraterna
bakom vissa strategier som kan få svåra konsekvenser för dem själva och
omgivningen. Vi behöver därför känna till dessa strategier för att i tid
kunna ingripa och hjälpa till. Kursen vänder sig till vuxna med ansvar för
barn särskilt i åldern ca 10 år och uppåt.
Mobbning sätter djupa spår i själen. Ett barn som har blivit utsatt för
mobbning under lång tid behöver få god omsorg för att inte känna sig
ytterligare kränkt och för att kunna återhämta sig så bra som möjligt.
Föreläsningen vänder sig till alla vuxna som känner till ett barn som har
blivit offer för kränkningar.
Vad kan jag som elev göra när jag ser en kamrat bli utsatt för
kränkningar? Vad vill den mobbade att de andra ska göra? På vilket sätt
kan jag som elev bidra till att öka trivseln för alla i skolan?
Föreläsning för elever i samtalsform med exempel på vad de kan göra för
att skapa trivsel i skolan. Kan byggas ut med andra frågor, med
diskussions- och fördjupningsmaterial och omfatta en halv eller hel
temadag i ämnet.
Bråk, gräl, slagsmål, hånskratt, öknamn, retande, snack bakom ryggen,
rykten, uteslutning - alla har olika åsikter om var gränsen går för det
kamratliga umgänget. Vad är det som avgör var gränsen går?
Föreläsning för elever i samtalsform med exempel om vad det är som avgör
hur budskap meddelas och uppfattas. Kan byggas ut med andra frågor, med
diskussions- och fördjupningsmaterial och omfatta en halv eller hel
temadag i ämnet.
Med utgångspunkt i konkreta fall berättas om vad uteslutning och verbala
trakasserier har lett till för några pojkar och flickor som blev drabbade.
Eleverna får också höra vad två f.d. mobbare, Sara och Henrik, har att
säga till andra unga genom sina berättelser från skolan.
Föreläsning för elever i samtalsform. Kan byggas ut med andra frågor, med
diskussions- och fördjupningsmaterial och omfatta en halv eller hel
temadag i ämnet.
Föreläsningen ger de konkreta verktyg som behövs för att stoppa
tendenser till kränkningar inom idrotten och skapar samsyn mellan
ledarna och föräldrarna.
- Mobbning syns ofta inte för vuxna. Hur upptäcker vi kränkningar som
sker i det fördolda? Vilka tecken behöver vi som ledare vara
uppmärksamma på? Hur kan vi hålla oss informerade?
- Mobbaren - vem är det? Konflikt, skämt, mobbning - vad är vad?
- Hur bemöter vi kroppsspråkets subtila kränkningar? Kaxiga
attityder? Öppna, provocerande kränkningar - hur stoppar vi dem?
- Vilka attityder bereder väg för mobbning? Vilka förhållningssätt
hos vuxna påverkar barns och ungdomars beteende? Kan vi känna igen de
unga i oss själva?
- Hur skriver vi ett handlingsprogram som blir konkret och fungerar i
praktiken?
- Att säga ifrån mot kränkningar kräver ett visst mod. Hur blir man
stark nog för att kunna stå på sig? Hur kan man skapa förtroende hos
ungdomarna för sina krav på tolerans och respekt? Hur undviker man att
kränka själv?
- Hur kan vi motivera vår policy inför föräldrar? Hur påverkas den
som bevittnar och den som utsätts för kränkningar? Vilka krav kan
ställas på föräldrar?
Föreläsningen vänder sig till ledare inom all idrotts- och
fritidsverksamhet.