Presentation av de tio berättelserna

Berättelserna baserar sig på intervjuer med barn och ungdomar i olika åldrar:

Theo funderar över vad han kan göra för att hjälpa en kamrat på gymnasiet som är deprimerad. Killen har blivit mobbad tidigare och Theo tror att depressionen kan bero på det. Theos pratade med sina föräldrar om mobbningen i sin klass.

Malin berättar om sin passivitet när en flicka i klassen blev mobbad i grundskolan. Malins mamma försökte förgäves att hjälpa till. Nu när Malin går på gymnasiet känner hon skuld när hon ser hur mobbningen har påverkat kamraten. Hon inser sitt eget, klasskamraternas och de vuxnas ansvar och undrar vad hon kan göra efteråt för att ställa till rätta det som blev så fel.

Ellinor berättar om sin bror Kristian som har fått ett kränkande öknamn, blir förlöjligad på fotbollsträningen och får hyllan han har gjort i träslöjden förstörd. Kristian har förbjudit sin syster att berätta för föräldrarna att han blir mobbad.

Isak har gått ur skolan och berättar om hur mobbningen som han drabbades av under skoltiden har påverkat honom: vad han har lärt sig och hur han reagerar nu när en arbetskamrat blir illa behandlad. Han berättar om sin önskan om upprättelse och om vad han ska tänka på om han själv en gång i framtiden blir far.

Victoria oroar sig för sin lillasyster Alice som har blivit mobbad i grundskolan men som nu går i ettan på gymnasiet. Alice har inte så lätt för sig i skolan och blir nedlåtande behandlad av några duktiga flickor i klassen. Alice vill inte att föräldrarna ska få veta att hon inte har det bra i skolan.

Sabine berättar om sin klasskamrat Erik som behandlas som smuts av de andra i klassen. De vägrar att sitta bredvid honom i klassrummet och att äta av de kakor han bjuder på när alla har tagit med sig hemifrån.

Sara berättar om hur hon och bästa kompisen Sofia när de var 11 år ställde elaka frågor till Anna för att göra henne generad. Sara är den f.d. mobbaren som nu som skäms och önskar att föräldrarna hade ingripit.

Emil tittade på när en pojke i hans klass blev mobbad på rasterna på mellan- och högstadiet. Emil berättar att lärare och föräldrar tyckte att mobbaren var en trevlig person och beskriver hur roligt han själv och andra tyckte att det var att se på när kamraten plågades.

Josefine har fått elaka, anonyma brev av klasskamraterna sedan trean. I sjuan håller föräldrarna henne hemma och låter henne sedan flytta och byta skola. Då får hon ytterligare ett brev med posten från sin klass.

Henrik berättar hur han själv och klasskompisarna började att reta Emma och hur de med tiden tog sig allt större friheter eftersom ingen vuxen stoppade dem. Henrik har svåra skuldkänslor över vad han har gjort och undrar var alla vuxna höll hus när han gick i skolan.