Diskussionsfrågor till Mobbad? Det har vi inte märkt!
Följande diskussionsunderlag kan användas på olika sätt: vissa frågor syftar
till en pedagogisk diskussion och analys av såväl styrdokument som konkreta
vardagsproblem i skolan, andra till att sätta elev- och föräldraperspektivet i
fokus, åter andra är tänkta att fungera som redskap för självanalys och
reflektion kring den egna professionaliteten.
Det är viktigt att man skiljer på frågor avsedda för diskussion i grupp och
frågor för enskild begrundan, eftersom de senare är av personlig karaktär och
kan kännas starka och utlämnande i en grupp. De är inte desto mindre viktiga
att fundera över i enskildhet för den som vill bli bättre på att förstå
mekanismerna bakom mobbningen. Var och en måste dock själv avgöra i
vad mån sådana frågor skall beröras i grupp.
Vad är mobbning?
- (Sid 14-21) Begrunda de fall du själv kommit i kontakt med, där handlingarna
har betecknats som mobbning. Hur bedömde du själv situationen? Var det lätt
eller svårt att bilda sig en egen uppfattning?
Välj ett fall och jämför det med vad som sägs i kapitlet om frivillighet och ömsesidighet, maktbalans, typ av auktoritet och
syfte med handlandet. Diskutera!
- (Sid 14-21) Hur definierar du själv den företeelse som vi kallar mobbning? Jämför dina egna associationer med
tankegångarna på sidorna 14-21. Diskutera!
Föräldrarnas berättelse om Johan, Vad som hände
- (Sid 22-23) Fundera över beskrivningen av utvecklingssamtalet. Vilka synpunkter kan man ha på det ur lärarperspektiv? Ur
föräldraperspektiv? Ur elevperspektiv?
- (Sid 23-25) Reflektera över föräldrarnas sätt att förhålla sig till det problem som de hade blivit uppmärksammade på. Hur
resonerar de? Varför?
- (Sid 24-26) Studera beskrivningen av Johans förändring i hemmet. Kunde det ha funnits andra orsaker till den förändringen
än mobbning? Vad borde föräldrarna ha tänkt på? Vad gjorde de? Kan man som förälder handla på något annat sätt? Diskutera!
- (Sid 22-29) Det fanns många som var medvetna om att Johan utsattes för mobbning; lärare, rektor, elevvårdspersonal,
föräldrar och klasskamrater. Hos vem tycker du att ansvaret låg? På vilket sätt borde vetskapen om Johans utsatthet ha
förpliktigat? Vad skulle man ha gjort rent konkret för att förändra situationen?
- (Sid 23-28) Inte mindre än tre gånger säger Johans föräldrar att de litade på skolan. ("litade på läraren", sid 23,
"litade självklart på att skolpersonalen såg till", sid 24, och "litade på skolans förmåga", sid 28) Begrunda detta! Hur
kan det komma sig att föräldrar litar på skolan, trots att det kan finnas uppenbara tecken på att skolans ansvar brister?
Vad ställer det för krav på skolan?
- (Sid 29) "...det verkade nästan som om rektor tyckte att jag hade gjort rätt." Man kan dra olika slutsatser av denna
iakttagelse som Johan gjorde. Diskutera vilka!
Föräldrarnas berättelse om Johan, Hur det gick
- (Sid 30-33) Johan tillbringade fyra och ett halvt år på gymnasiet och avbröt sedan utan att fullfölja årskurs tre. Det
är inte ovanligt att ungdomar går på gymnasiet utan att prestera några studieresultat. Vad kan/skall en frivillig skolform
göra för att hjälpa sådana elever?
"Hur skall vi kunna veta vad som är sant?"
- (Sid 34-41) Diskutera vari skillnaden mellan objektivitet och sanning består, dvs på vilket sätt en skildring kan vara
sann men inte objektiv. Ge exempel på situationer där det kan vara viktigt att kunna lämna sitt krav på objektivitet till
förmån för den subjektiva upplevelsen. Har du egna erfarenheter från situationer där olika personer har gjort olika
bedömningar av samma sak? Beskriv och försök att analysera en sådan situation ur de olika perspektiven!
- (Sid 42) "en ofri miljö blir omänsklig". Begrunda påståendet utifrån elevers perspektiv och försök att ge egna exempel
ur skolvardagen, där tvång och ofrihet kan upplevas särskilt starkt av elever.
"Ja, men det är ju inte så konstigt att han mobbas!"
- (Sid 44-55) Fundera över de beskrivna exemplen ur skolvardagen. De flesta av oss känner till liknande fall där man har
förklarat mobbningen utifrån ett beteende eller annan omständighet knuten till den drabbade. Beskriv och analysera något
fall som du känner till. Tänk efter vilken roll - lärare, skolsköterska, förälder, rektor, skolkurator, klasskamrat - den
eller de hade som förklarade mobbningen på detta sätt.
"Mina elever är jättesnälla mot varandra!"
- För enskild reflektion: (Sid 56-57) De flesta av oss har många gånger varit med om att misslyckas i våra ansträngningar
att göra oss förstådda av någon annan. Tänk efter vilken erfarenhet du själv har av detta. Kan du minnas att den bristande
förståelsen någon gång har berott på ovilja att förstå den andre eller oförmåga att lyssna till vad du hade att säga? Kunde
du förstå vari oviljan/oförmågan bottnade?
- För enskild reflektion: (Sid 58-60) Fundera över vilka känslor som väcks inom dig själv när du erinrar dig din egen
barndoms kränkningar och försök att sätta ord på dem.
- För enskild reflektion: (Sid 60-64) Har du egna minnen av att ha känt dig oönskad i en grupp eller att ha blivit
förvägrad gemenskap med människor vilkas vänskap du var angelägen om? Försök påminna dig dina känslor och tankar i samband
med detta och jämför sedan med det resonemang som förs på sid 60-64.
- (Sid 64-65) Vad kan det finnas för anledningar till att människor baktalar andra? Kan man ha förståelse för dessa
syften?
- För enskild reflektion: (Sid 66-71) Tänk efter på vilket sätt du själv har utvecklat din moraluppfattning. Hur var/är
den miljö i vilken din egen utveckling skedde/sker: öppen/tolerant/analytisk/förlåtande eller sluten/dogmatisk/
föreskrivande/dömande?
Upptäcker du någonsin elakhet i den miljö där du själv lever eller är dina anhöriga/arbetskamrater/vänner alltid snälla/välvilliga?
Förekommer det att du själv har starka negativa känslor såsom svartsjuka?
Förakt? Avund? Vrede? Hat? Hur betraktar du dessa känslor hos dig själv?
- (Sid 72-77) Diskutera vad begreppet professionalitet innebär för en lärare. I vilka situationer kan man tänka sig att
professionaliteten sätts på särskilt stort prov?
"Men han säger ju själv att det bara är på skoj!"
- (Sid 81-86) Diskutera logiken i resonemanget om den egna skulden. I vad mån stämmer tankegångarna med dina egna
erfarenheter?
- För enskild reflektion: (Sid 86-91) Det nödvändiga hoppet, den oändliga tiden och det meningsfulla livet: har du egna
yrkesmässiga eller privata erfarenheter som du kan associera till?
"Men jag känner honom som de pekar ut. Han är faktiskt inte elak."
- (Sid 93-112) Syndabockstänkandet tillhör det friska psykets normala skyddsmekanism. På vilket sätt bör denna vetskap
påverka vår syn på mobbare och mobboffer? På vilket sätt förpliktigar den för oss som har ansvar för unga människor?
- (Sid 104-112) Du har säkert minnen från din egen skoltid av kamrater som av de övriga betraktades som udda varelser,
konstiga och annorlunda än de andra, utan normala känslor, tankar eller reaktioner. Beskriv hur man såg på dem så ingående
du kan och jämför sedan med vad som sägs om deklassering och avhumanisering på sid 104-112. Diskutera!
"Man måste börja med att inte bråka själv!"
- (Sid 113-118) Hur såg rangsystemet ut i din egen klass i skolan? Vilka egenskaper hade de som
befann sig högst resp. lägst i hierarkin? Hur såg du på denna rangordning? Vad kan vi vuxna göra för att luckra upp
rangsystemet i en grupp och förhindra att positionerna permanentas?
- För enskild reflektion: (Sid 118-120) Försök att erinra dig tillfällen under din uppväxt då du har behandlats av andra
människor på ett sätt som har haft betydelse för din känsla för rättvisa, jämlikhet, respekt eller motsatsen; orättvisa,
skillnader i människovärde och respektlöshet.
"Han har i alla fall sin familj, som tur är."
- För enskild reflektion: (Sid 123-127) Beskriv och analysera en kamratrelation som du tror har haft stor betydelse för
din egen utveckling.
- För enskild reflektion: (Sid 127-132) Har du varit med om att som ung förlora en kär vän? Försök att erinra dig hur det
kändes och hur du hanterade förlusten; genom bearbetning (t ex drömmar, planer) eller bortträngning (t ex förnekande,
projicering). Kan du känna igen dig i resonemanget om skam, skuld och misslyckande?
"Han presterar inget i mitt ämne."
- (Sid 134-5) Försök erinra dig någon retsticka eller bråkstake från din egen skoltid, alternativt från din egen
undervisning, och fundera över orsakerna till beteendet. Hur förhöll sig de vuxna till retstickan/bråkstaken?
- (Sid 136-8) Klassens clown har vi nog alla träffat på. Jämför dina egna erfarenheter med diskussionen på sid 136-8.
- (Sid 138-9) Jämför dina egna erfarenheter med argumentationen på sid 138-9. Hur reagerar du själv inför provokativa
symboler hos eller symbolhandlingar från ungdomar?
- (Sid 140-146) Har du själv haft elever/barn som varit trötta, håglösa, likgiltiga, frånvarande? Hur tolkade du detta?
Vad fick eleverna/barnet för hjälp?
- (Sid 146-147) Diskutera begreppet konstruktiv skuld. Kan man tänka sig att skulden, förutom den psykologiska funktionen,
även kan ha ett pedagogiskt värde?
- (Sid 148-150) De flesta lärare och många föräldrar med lite erfarenhet från t. ex. skolår 7 till 9 har träffat på hataren.
Om du har haft en hatare som elev, kan du beskriva på vilket sätt han eller hon demonstrerade sitt hat? Vilken effekt hade
detta på de omgivande eleverna? Vilka känslor väckte hataren inom dig? Kom du hataren tillräckligt nära för att förstå
vilka känslor det var som hatet skulle täcka över? Har du erfarenhet av andra sätt hos ungdomar att fly från, förneka
eller kontrollera en svår tillvaro?
- (Sid 150-158) Det finns många olika sätt för människor att skaffa sig en identitet, att bli till, att finnas, på ett
psykologiskt plan. Försök att associera utifrån dina egna erfarenheter av hur människor - unga och äldre - gör för att
skaffa sig en känsla av att existera i förhållande till sina medmänniskor, för att känna sig betydelsefulla och för att
uppleva tillhörighet till samhället.
- (Sid 159-164) Fundera över de ungdomar du har lärt känna som har haft ett provokativt eller ett antisocialt beteende.
På vilket sätt kan man som vuxen hjälpa till för att bryta detta?
- För enskild reflektion: (Sid 164-173) Ge akt på dina tankar och reaktioner medan du läser om flykt- och
försvarsmekanismerna och försök att omsätta dem i ord. Associera fritt!
Ansvaret
- (Sid 174-176) Studera och analysera den mobbningsplan som du själv arbetar efter. Är den tydlig i sin beskrivning av
ansvarsfördelningen? Är ansvarsfördelningen realistisk med tanke på hur den dagliga arbetssituationen ser ut? På vem läggs
det tyngsta ansvaret? Utvärderas den med avseende på funktionalitet och resultat?
- (Sid 178-179) Hur har din skola löst svåra fall av mobbning? Diskutera ett sådant fall dels utifrån skolans perspektiv,
dels utifrån den drabbades perspektiv. Hur motiverade skolan sina åtgärder? Hur togs dessa emot av den drabbade, av hans/
hennes familj, av lärare och av övriga elever?
- (Sid 180-192) Studera och analysera din egen kommuns skolplan. Vad sägs om mobbning i den? Framgår det vilka åtgärder
kommunen - inte lärarna! - vidtar för att motverka mobbning?
- Enligt diskussionen i Mobbad? Det har vi inte märkt! är det främsta hindret för att mobbningen i skolan skall kunna
stoppas vår egen syn på den: vi tror till exempel ofta att den som mobbar andra måste vara en särskilt elak person, vilket
skrämmer oss, och att den som blir drabbad framkallar mobbningen genom att vara på ett visst sätt, vilket gör oss hjälplösa.
Vad anser du om detta? Diskutera!